Guds Moders första uppenbarelse


Söndagen den 13 maj 1917
– Fullkomligt offer –
Barnen lekte på kullen där basilikan nu finns.

plötsligt såg de en blixt.
De trodde att det skulle bli oväder och ville ta med sig
fårhjorden hem.
Halvvägs ner på kullen såg de ännu en blixt och
plötsligt såg de en vitklädd dam som sken starkare än solen.
Det strålade om kvinnan som när solen skiner i slipad kristall.

 
Förvånade tittade de på kvinnan och hon sa: ”Var inte rädda,
jag ska inte göra er illa.”
Lucia frågade då: ”Vart kommer Ni ifrån?” Damen svarade:
”Jag kommer från Himmelen.”
Lucia frågade igen: ”Vad vill Ni av mig?”
Den vitklädda damen sa: ”
Jag har kommit för att be er att komma hit sex månader i rad den 13 i varje månad vid samma tid.
Vid ett annat tillfälle ska jag berätta vem jag är och vad jag vill av er.
Efteråt ska jag komma en sjunde gång.”
”Kommer jag också till Himmelen?” Frågade Lucia.
”Ja, du ska komma till Himmelen.” Svarade damen.
”Och Jacinta?”
”Hon kommer också till Himmelen.”
”Och Francisco?”
”Han kommer också till Himmelen, men han måste be Rosenkransen många gånger innan dess.”
”Är Maria das Neves i Himmelen?”
”Ja, det är hon”
”Och Amelia?”
”Hon renas i Skärselden intill världens slut.
Är du villig att offra dig till Gud och att uthärda alla lidanden som gottgörelse för de synder
som förolämpar Honom och som vädjan för syndarnas omvändelse?”
”Ja, jag är villig att göra det.” Svarade Lucia.
”Då kommer du att lida mycket, men Guds nåd ska vara din tröst.”
Damen öppna sina händer och ett ofantligt ljus strålade ut ur dem till
barnen. Ljuset strålade in i deras hjärtan och ner i djupet av deras
själar och lät dem se sig själva i Gud. Gud själv var ljuset och de såg
sig själva klarare än i en spegel.
Damen sa: ”Be Rosenkransen varje dag så att det blir fred i världen
och kriget ta slut.”
Hon upphöjdes sakta mot öst tills hon försvann. Ljuset som omslöt
henne såg ut att bana väg genom stjärnorna och barnen beskrev det
senare som Himmelens öppning.